Träningsupplägg för 2 dagar/veckan
Fri frakt över 500kr
Bonusprodukter
Poäng på alla dina köp
Currency currency
X

Shopping from a different country?

Please select your country to get the right currency!

Fri frakt över 500kr Bonusprodukter Poäng på alla dina köp

Träningsupplägg för 2 dagar/veckan

Vill du träna men hinner bara 2 träningspass i veckan? Ja men ingen fara! All träning som blir av är bra, men för att få ut så mycket som möjligt av dina träningspass är det bra att ha en plan. Genom att ha ett träningsupplägg och veta vad du ska träna i förväg kan du effektivisera och maximera din träning. Här nedan följer ett träningsschema för 2 dagar i veckan uppdelat på ett överkroppspass och ett underkroppspass. Det här träningsupplägget är perfekt för dem som har begränsad tid men fortfarande vill uppnå resultat. Med endast två träningsdagar i veckan kan du få en effektiv och balanserad träning för hela kroppen. En dag fokuserar på att stärka och forma dina underkroppsmuskler, medan den andra dagen ägnas åt att träna och stärka dina överkroppsmuskler. Genom att kombinera övningar för både under- och överkroppen får du en komplett träningsrutin som främjar både styrka och muskelutveckling.

Träningsupplägg för 2 dagar/veckan

Produkter i inlägget

Om du endast kan träna två gånger i veckan är det viktigt att vara strategisk och effektiv i din träning för att få ut mesta möjliga av de tillgängliga träningspassen. Här nedan har vi tagit fram ett upplägg för 2 dagar i veckan som vi har delat upp det i ett överkroppspass och ett underkroppspass.


Överkroppspass:


1. Bänkpress: 3 set x 8 repetitioner

    • Ligg på en bänk med fötterna plant på golvet och stången över bröstet.
    • Greppa stången med ett något bredare än axelbrett grepp.
    • Sänk stången kontrollerat mot bröstet och pressa sedan upp den tillbaka till startpositionen.

2. Hantelpress: 3 set x 10 repetitioner

    • Sitt på en bänk med ryggen rak och håll en hantel i varje hand vid axlarna.
    • Pressa hantlarna rakt upp över huvudet samtidigt som du undviker att svanka i ryggen.
    • Sänk hantlarna kontrollerat tillbaka till axelhöjd.

3. Latsdrag: 3 set x 8 repetitioner

    • Greppa stången och placera händerna lite bredare än axelbrett. 
    • Sänk dig ner till sitsen och fäst knäna under mitsen. 
    • Dra sedan rakt ner så att stången hamnar i linje med din haka. 
    • Håll emot vikten och återgå sakta till startläget.

4. Hantelrodd: 3 set x 10 repetitioner (per arm)

    • Stå bredbent med en hantel i ena handen och stöd den fria handen på en bänk eller stång för stabilitet.
    • Luta överkroppen framåt och låt hanteln hänga nedåt med sträckt arm.
    • Dra upp hanteln mot midjan genom att böja armbågen och dra skulderbladet mot ryggraden.
    • Sänk hanteln kontrollerat tillbaka till startpositionen.

5. Triceps dips: 3 set x 12 repetitioner

    • Placera händerna på en dipmaskin eller två fasta stänger.
    • Sänk kroppen nedåt genom att böja på armarna tills överarmarna är parallellella med marken.
    • Pressa upp kroppen tillbaka till startpositionen genom att sträcka på armarna.


Underkroppspass:

1. Knäböj: 3 set x 10 repetitioner

    • Placera stången på övre delen av ryggen och placera fötterna i axelbrett avstånd.
    • Sänk kroppen nedåt genom att böja på knäna och höfterna tills låren är parallellella med golvet.
    • Pressa upp kroppen tillbaka till startpositionen.

2. Utfall: 3 set x 10 repetitioner (per ben)

    • Stå med fötterna bredvid varandra och ta ett stort steg framåt med ena benet.
    • Sänk kroppen nedåt genom att böja på knäna tills framre knät är vinklat ca 90 grader.
    • Pressa upp kroppen tillbaka till startpositionen och upprepa med det andra benet.

3. Raka marklyft: 3 set x 12 repetitioner

    • Stå med en skivstång framför dina lår, greppa stången med ett överhandsgrepp och armarna rakt.
    • Håll en lätt böj i knäna och sänk överkroppen framåt genom att hänga med höften.
    • Håll ryggen rak och sänk stången längs framsidan av dina lår tills du känner en sträckning i baksidan av låren.
    • Återgå till startpositionen genom att spänna baksidan av låren och höfterna. 

4. Vadpress: 3 set x 15 repetitioner

    • Placera foten på en förhöjning eller använd en vadpressmaskin. 
    • Lyft upp hälarna genom att spänna vadmusklerna.
    • Sänk sakta hälarna tillbaka till startpositionen.

Vad ska man tänka på när man värmer upp?

Att genomföra en ordentlig uppvärmning är viktigt för att förbereda kroppen för träning och minska risken för skador. Här är några saker att tänka på när du värmer upp inför ett gympass:
  1. Aktivera kroppen: Börja med att aktivera hela kroppen genom att utföra någon form av lätt kardiovaskulär aktivitet, till exempel 5-10 minuter på löpbandet, cykeln eller roddmaskinen. Detta hjälper till att öka blodflödet, höja kroppstemperaturen och förbereda musklerna för träning.

  2. Dynamisk stretch: Utför dynamiska stretchingövningar som rör sig genom ett rörelseomfång för att öka rörligheten och flexibiliteten. Det kan innefatta armcirklar, höftcirkulationer, knälyftningar och bensträckningar. Undvik statiska stretchövningar i uppvärmningen då de kan minska muskelstyrkan och reaktionsförmågan.

  3. Specifika rörelsemönster: Inkludera övningar eller rörelser som är specifika för de muskelgrupper och rörelser du kommer att träna under själva passet. Till exempel, om du ska träna benen, kan du göra några knäböj eller utfall med lätt vikt för att förbereda musklerna och lederna.

  4. Aktiveringsövningar: Utför aktiveringsövningar för de muskler som du kommer att fokusera på i passet. Dessa övningar hjälper till att väcka och engagera specifika muskelgrupper. Till exempel kan du göra glute bridges eller band walks för att aktivera sätesmusklerna inför ett benpass.

  5. Gradvis öka intensiteten: När du närmar dig slutet av din uppvärmning kan du gradvis öka intensiteten genom att utföra några reps med lättare vikt eller öka tempo och kraft i rörelserna. Detta hjälper till att förbereda musklerna och nervsystemet för den kommande träningen.

  6. Mentalt fokus: Utöver att förbereda kroppen är uppvärmningen också en tid att mentalt förbereda sig inför träningen. Ta några djupa andetag, fokusera på dina träningsmål och skapa en positiv mindset inför passet.

Vilket träningsupplägg är bäst?

Det finns inte ett träningsupplägg som är "bäst" och passar alla människor eftersom det beror på individuella mål, preferenser och förutsättningar. Det bästa träningsupplägget är det som är skräddarsytt för dig och som du kan hålla fast vid på lång sikt.Det viktigaste är att hitta en träningsstruktur som passar dina mål, livsstil och preferenser. Det kan vara en bra idé att experimentera med olika upplägg och se vad som fungerar bäst för dig.
Helkroppsträning innebär att du tränar hela kroppen under samma träningspass och det kan fungera för vissa. Uppdelad träning innebär att du delar upp träningen på olika muskelgrupper under olika pass. Det är så vi fokuserat på detta träningsupplägg som är utformat efter ett underkroppspass och ett överkroppspass. Det kan även vara fördelaktigt att kombinera styrka med kondition. Det innebär att du styrketränar ena dagen och tränar tex löpning under nästa träningspass.

Vilket träningsupplägg som är bäst är helt individuellt men den absolut bästa träningen för dig är den träning som blir gjord! 

Hur lång tid tar ett gympass?

Tiden det tar att genomföra ett gympass kan variera beroende på flera faktorer, inklusive träningsprogrammets intensitet, antalet övningar, vilotider och personliga preferenser.

Vi beräknar att dessa 2 träningspass ovan sträcker sig från cirka 45 minuter till 1 timme. Det ger tillräckligt med tid för att utföra styrketräningsövningarna och inkluderar en uppvärmning och nedvarvning. 

Det är viktigt att komma ihåg att träningspassets längd inte nödvändigtvis är det avgörande för resultatet. Kvaliteten på träningen och hur väl du utför övningarna är viktigare än att bara fokusera på tidsåtgången. Du kan uppnå effektiva resultat även med kortare, intensiva pass om de är välstrukturerade och genomförda på rätt sätt.

Det är också viktigt att anpassa träningen efter din egen tid och energinivåer. Du kanske föredrar kortare och mer intensiva pass om du har en hektisk tidtabell, medan andra kanske trivs med längre pass där de kan ta det lugnt och fokusera mer på varje övning. Ta hänsyn till dina egna preferenser och anpassa träningen efter din livsstil.


Vilka muskler är bra att träna tillsammans?

Att träna vissa muskelgrupper tillsammans kan vara fördelaktigt för att optimera träningen och effektivt utnyttja din tid i gymmet. Här är några exempel på muskelgrupper som ofta kan tränas tillsammans:
  1. Bröst och triceps: Bröst- och tricepsövningar kan kombineras eftersom många övningar för bröstet även engagerar triceps som synergister. Exempel på övningar är bänkpress, dips och triceps pushdowns.

  2. Rygg och biceps: Rygg- och bicepsövningar går hand i hand eftersom många ryggövningar aktiverar biceps som synergister. Exempel på övningar är roddvarianter som hantelrodd eller chins/pull-ups samt bicepscurls.

  3. Ben och vader: Ben- och vadövningar kan kombineras eftersom de båda involverar de nedre musklerna. Exempel på övningar är knäböj, utfall och vadpressar.

  4. Axlar och trapezius: Axlar och trapezius kan tränas tillsammans eftersom många axelövningar också aktiverar trapezius. Exempel på övningar är militärpress och hantellyft åt sidan. 

  5. Mag- och ryggstabilitet: Mag- och ryggövningar kan kombineras för att förbättra din core-stabilitet och balans. Exempel på övningar är plankan, rygglyft och russian twists.

Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns något absolut rätt eller fel sätt att kombinera muskelgrupper. Det bästa upplägget beror på dina egna mål, preferenser och träningsprogram. Vi har i träningsupplägget för 2 dagar valt att ta fram ett träningsschema för underkroppsmusklerna då vi kombinerar ben och vader. I överkroppspasset har vi valt att kombinera övningar för bröst, axlar, rygg och armar.
Kom ihåg att detta endast är ett förslag på träningsupplägg och att du kan kombinera din träning så som du vill. 

Senaste

Vad är måltidsersättare och hur fungerar de?

Vad är måltidsersättare och hur fungerar de?

Måltidsersättare har blivit ett populärt alternativ för den som vill gå ner i vikt, få kontroll över sitt kaloriintag eller hitta ett snabbt och enkelt sätt att äta hälsosamt i en hektisk vardag. Men vad är egentligen en måltidsersättare, hur fungerar de, och är de verkligen ett hållbart alternativ för långsiktig hälsa? I den här artikeln reder vi ut vad som gör en måltidsersättare unik, vilka fördelar och risker som finns, och hur du kan använda dem på ett smart sätt för att nå dina mål.

Allt du behöver veta om Betakaroten

Allt du behöver veta om Betakaroten

Betakaroten är en naturlig antioxidant som inte bara ger morötter och andra orangefärgade grönsaker sin livliga färg, utan också erbjuder en rad hälsofördelar för oss människor. Från att bidra till en hälsosam hudton till att skydda cellerna mot skadliga fria radikaler – detta fettlösliga ämne har blivit en populär ingrediens i både kosttillskott och hudvårdsprodukter. Men vad är det egentligen som gör betakaroten så kraftfullt, och hur kan du dra nytta av det i din vardag?

Därför är Magnesium Nyckeln till Bättre Hälsa och Välbefinnande

Därför är Magnesium Nyckeln till Bättre Hälsa och Välbefinnande

Magnesium är ett av kroppens viktigaste mineraler och spelar en central roll i allt från muskel- och nervfunktion till energiproduktion och hjärthälsa. Trots detta är magnesiumbrist ett vanligt problem som många inte är medvetna om, och symtomen kan vara både diffusa och besvärliga – från muskelkramper och trötthet till sömnproblem och hjärtklappning. I den här artikeln fördjupar vi oss i varför magnesium är så viktigt, vilka tecken som kan tyda på brist, och hur du enkelt kan få i dig tillräckligt genom kost och livsstilsförändringar.

En Djupdykning I Aminosyror

En Djupdykning I Aminosyror

Tidigare har vi pratat om vad aminosyror är. Här kommer vi istället gå in på djupet om vad aminosyror faktiskt gör i kroppen. Aminosyror är livsnödvändiga byggstenar som spelar en central roll i kroppens funktioner. De är grunden till proteiner och behövs för att bygga upp och reparera vävnader, stödja immunförsvaret, bilda hormoner och enzymer samt reglera energinivåerna. Vissa aminosyror är essentiella, vilket innebär att vi måste få i oss dem via kosten, medan andra kan produceras av kroppen. Genom sin mångsidiga funktion bidrar aminosyror till allt från muskeltillväxt till metabolism och hjälper oss att hålla oss starka och friska.

Långsamma Kolhydrater: Nyckeln till Stabil Energi och Hälsosam Livsstil

Långsamma Kolhydrater: Nyckeln till Stabil Energi och Hälsosam Livsstil

Långsamma kolhydrater, även kända som komplexa kolhydrater, spelar en viktig roll i en balanserad kost genom att erbjuda en stabil och långvarig energiförsörjning. Till skillnad från snabba kolhydrater, som snabbt bryts ner och ger kortvariga energitoppar, absorberas långsamma kolhydrater i kroppen gradvis, vilket resulterar i en mer stabil blodsockernivå och mättnad under längre tid. Livsmedel som innehåller långsamma kolhydrater är ofta rika på fibrer, vitaminer och mineraler, och inkluderar fullkornsprodukter, baljväxter, grönsaker och vissa frukter. Dessa kolhydrater är särskilt värdefulla för att upprätthålla en jämn energi under dagen, förbättra koncentrationsförmågan och främja en hälsosam viktkontroll. Genom att integrera långsamma kolhydrater i din kost får du inte bara en mer balanserad energinivå, utan också ett kraftfullt stöd för ditt allmänna välmående.

Are you in the right place?
Choose country
Continue to tillskottsbolaget.se